God vård av kvalitet

Ett systematiskt förbättringsarbete grundat på verksamhetens resultat är en viktig ingrediens i arbetet med att skapa en god vård av kvalitet för de mest sjuka äldre. Sedan några år tillbaka finns ett antal kvalitetsregister som stöd för vård och omsorgsverksamheter inom äldrevården. Här kommer en kort presentation av några kvalitetsregister som finns att tillgå. De som presenteras är de som är vanligast förekommande i vård och omsorg av äldre.

Förebyggande arbetssätt med stöd av kvalitetsregister

Senior alert

Senior alert är ett kvalitetsregister som är tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre som har kontakt med vård eller omsorg, riskbedöms och registreras vad gäller risk för fall, trycksår och onormal viktminskning samt ohälsa i munnen. Vidare registreras vidtagna åtgärder och resultat. Det ger förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt där resultaten ligger till grund för reflektion och för förbättringsarbete.

  • Preventivt arbetssätt
  • Registrering i kvalitetsregister
  • Reflektera över resultat
  • Förbättringsarbete

Det förebyggande arbetssätt som Senior alert bygger på består av tre grundtankar som är systematik, struktur och synliggörande av resultat.

Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen är viktigt. Många professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden, som har en direkt koppling till varandra. En undernärd person har lättare att falla och riskerar att ådra sig en fraktur vilket i sin tur ökar risken att utveckla trycksår.

Munhälsobedömning med ROAG

Ohälsa i munnen hos äldre på särskilda boenden och sjukhus är vanligt. Vid sviktande hälsa kan det vara svårt att klara sin egen munvård. Förutom att sköta sin tandhygien, förekommer också kronor, broar och implantat som kräver noggrann skötsel. Bristande munhygien kan bland annat leda till lunginflammation, smärta, blodförgiftning, undernäring och därmed försämrad livskvalitet. När vård- och omsorgspersonal har kunskap om munhälsa och arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder kan många problem åtgärdas och förebyggas. Läs mer

Resultat från bedömning med instrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) visar att:

  • 38 % bedöms ha ohälsa i munnen som kan åtgärdas av vård- och omsorgspersonalen själva
  • 13 % bedöms ha behov av åtgärd från läkare/tandvård
  • Ytterligare 22 % bedöms ha risk för ohälsa i munnen, men en munhälsobedömning har inte varit möjligt att göra.

RiksSår, det svenska nationella kvalitetsregistret för svårläkta sår

  • RiksSår syftar till ökad livskvalitet
  • Snabbare sårläkning genom ett strukturerat omhändertagande
  • Såransvar för kontinuitet i behandling fram till sårläkning
  • Smärtfrihet och minskad antibiotikabehandling
  • Läs mer 

Nätverket Nikola

NIKOLA är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blåsdysfunktionsområdet. På nikola.nu har vi samlat bra och relevant information. Målsättningen är att webbsidan ska fungera som en lättillgänglig resurs för dig som är förskrivare. Läs mer

Folkhälsoproblem

Blåsdysfunktion är ett folkhälsoproblem, menar SBU. Totalt beräknas mer än 50 miljoner människor i världen besväras av urinläckage minst en gång per vecka.

I Sverige är det mellan 30-40 procent av alla över 65 år som har besvär vilket motsvarar drygt 530 000 personer. En stor del av dessa personer får vård och behandling i hemsjukvård eller i särskilda boendeformer där upp emot 80 procent bedöms ha sådana problem att de behöver använda inkontinenshjälpmedel. 

God vård vid demenssjukdom

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD

BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Symtomen kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar. Symtom som orsakar ett lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Läs mer

Svensk Demensregistret, SveDem

SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade 1 maj 2007. Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Läs mer

Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca 24 000 svenskar och idag beräknas ca 150 000 personer lida av någon typ av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste.

Osäkerheten om antalet drabbade är dock stor eftersom alla misstänkta fall inte utreds. Idag finns inte heller några rikstäckande data över utredning, behandling och uppföljning av patienter med dessa sjukdomar. SveDem syftar till att skapa ett sådant rikstäckande register.

God vård i livets slut

Svenska palliativregistret …

... är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning.  Läs mer

Rehabilitering

Personcentrerad rehabilitering med COPM

Rehabilitering kommer att införas som ett nytt område i Senior alert 2.0.

Rehabilitering är av betydelse då det syftar till att personen genom samordnade åtgärder så långt det är möjligt ska kunna fortsätta göra de meningsfulla aktiviteter man vill och behöver göra. På så sätt kan rehabilitering leda till ökad aptit, motverka att ett trycksår uppstår eller att ett fall inträffar. Målet är att man även som äldre ska kunna leva livet hela livet.

COPM, Canadian Occupational Performance Measure, är ett patientrapporterat utfallsmått (PROM) och det bedömningsinstrument som kommer att användas.

COPM syftar till att upptäcka förändringar i en persons uppfattning om sin förmåga vid utförande av olika vardagsaktiviteter, t ex tvätta och klä sig, gå och handla, gå på biblioteket. Läs mer

« Tillbaka